Trauma

Lider ni av nå trauma som kommit? Jag lider av en sak om jag nu kan kalla de för trauma? Men 13.12.1996 (17årgammal) var jag med om en Olycka, vinterns första snö och halka hade kommit på lilla Houtskär, min mamma och min lillebror hade åkt in till Åbo för att handla dom sista julklapparna. Jag hade konstaterat att vi inte hade så mycket å ta under dagen så jag hade ringt min moster och frågat om hon kunde fara till butiken och köpa nån pizza och lite mandariner tror att de va nå juice med å men de kommer jag inte ihåg. 

Min bror hade sin moped som jag då startade och åte upp till byn ~6km för att hämta de som jag "beställt" jag som var Moped ovan så tog de försiktigt. hämtade de jag skulle och åkte tillbaka men ca 2km från "kyrkbyn" så kommer de en bil i en kurva över på min sida han hinner inte få upp bilen på rätt sida så jag smäller in i bilen med buller och bång ajaj, sen är de ganska black-out men av nån anledning har klockslaget 13.05 fastnat i huvudet och jag kommer ihåg att Neste tankbilen var där och sen tyckte jag att färjan (trots grymma smärtor) över till Korpo gick snabbt men sen tyckte jag att amblulans färden tog en evighet en av orsakerna var att jag inte fick sova trotts att jag var så trött så trött (hjärnskakning) Min mamma var och mötte när vi kom in På Första Hjälpen de kommer jag inte heller inte så mycket ihåg de enda jag kommer ihåg e att jag sa åt henne "de är inte så farligt mamma" Tiden på Första Hjälpen kändes också som en evighet innan man slapp på röntgen å sånt. Mina skador var inte så om farliga men ont hade man , Bäcken brott på två ställen en bruten handled, och några sår och så var jag blå lite här å där. Ja och så Hjärnskakning

Min trauma är då Halkan som kommer alla vintrar. Alla vintrar börjar jag från noll för att bearbeta de här. De här dök upp när jag satt i bussen på väg från Helsingfors på fredagen 20.1. Föret var jätte dåligt och bussen krängde ett flertal gånger men dagens bussar hålls ju nog vanligtvis på vägarna. Jag är lika rädd när jag kör Jag riktigt hör när plåtar knycklas när man kör fast i nå och adrenalinet brusar i öronen. 

De här e första gången jag skriver ut de, Jag har ännu idag vissa problem med bl.a bäckenet jag kan t.ex inte räta ut en matta med ena foten de ilar till meddetsamma

 

Kommentarer

  1. Det låter inte alls något roligt det där.
    Hur gick det med han som körde bilen då, klarade han sig? fick han nått straff?
    Själv har jag ännu inga stora trauman, som tur är! Nina

    SvaraRadera
  2. Han klarade sig nog med livet i behåll. Jag kommer int ihåg vad han fick .

    SvaraRadera
  3. Det låter hemsk många har säkert liknande traumon jag tror int alls att du är ensam. Det var modigt och bra att du skrev om det. Alla kunde ta det mer försiktit i trafiken i halkan!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Varje kommentar är guldvärd

Populära inlägg i den här bloggen

Blev lite paus igen

Aj, Aj, Aj

Mystiska utslag